Sotning av eldstäder med tillhörande rökkanaler har skett så länge vi har eldat för uppvärmning och matlagning. Redan på 1600-talet fanns lagstadgad sotning i stadsbebyggelse på grund av eldfaran. Den nu gällande ”lagen om skydd mot olyckor”, säger att den enskilde fastighetsägaren har ett övergripande ansvar för brandskyddet i sin fastighet, däri inbegripet en skyldighet att låta rensa rökkanaler och eldstäder på beläggningar som kan orsaka brand. Kommunen har skyldighet att se till att detta blir gjort och har också rätt att ta ut avgift för detta.
Kommunen, i form av räddningsnämnd eller liknande har i uppgift att fastställa föreskrifter angående sotningen. Där stadgas hur ofta sotningen skall göras på olika typer av eldstäder, men också beroende på hur de används. Där bestäms också en del andra regler om sotning och rengöring av rökkanaler och imkanaler. Dessa föreskrifter är juridiskt bindande och kan jämställas med lag.
Kommunen har, enligt lagen om skydd mot olyckor, rätt att bestämma om de avgifter som får tas i samband med sotning och rengöring av imkanaler. Detta kallas för sotningstaxa och är en fastställd avgift, på samma sätt som andra avgifter för kommunala tjänster, t ex dagisavgift och soptömningsavgift.
I varje kommun finns det ett företag som har ansvar för sotning och rengöring i kommunen. I några fall sköts detta i kommunens egen regi, men i de flesta kommuner är företaget utsett vid en offentlig upphandling. Detta företag har skyldighet att utföra sotning på samtliga eldstäder i kommunen. Numera går det att som fastighetsägare få dispens från skyldigheten att låta detta företag sota hos sig. Dispens ges till fastighetsägaren personligen efter ansökan hos Nerikes Brandkår man kan även from 2014 välja annan sotare. Ansökan görs via Nerikes Brandkår se www.nerikesbrandkar.se
Du kontaktar Nerikes Brandkår och anmäler dig till en kurs om egensotning eller fyller i formulär gällande byte av sotare. De ger dig den information du behöver. Fram tills du har fått din dispens beviljad är det kommunens entreprenör som kommer att sota din fastighet. Den som skall utföra sotningen bör själv visa att nödvändiga kunskaper om sotning finns. När en fastighetsägare ansöker om att själv få utföra sotningen inom den fastighet där denne själv är bosatt bör kommunen ta särskild hänsyn till att fastighetsägaren normalt har viss kunskap om anläggningens konstruktion och funktion samt ett eget intresse av att sotningen sker på ett sätt som ger god brandsäkerhet.
Kommunen kan neka dig och du kan i så fall om du vill överklaga kommunens beslut till länsstyrelsen.
En avisering om sotning är en påminnelse om att det är dags att sota din eldstad för att den inte skall gå över gällande tidsfrist. Den är också ett förslag på den dag och en tidpunkt som då sotaren är i närheten och har tid avsatt för din fastighet. Du kan då få sotningen gjord till ett billigare pris än om sotaren skall åka ut enbart för din fastighet. Observera att om tiden inte passar dig måste du alltid meddela sotaren detta minst två dagar i förväg, annars får du betala framkörningsavgiften.
Ja, då tar du kontakt med sotaren och säger att du inte har eldat så markeras den som oanvänd. Det blir då ditt ansvar att se till att den inte är brandfarlig om du skulle vilja använda den igen. Du måste då också ta kontakt med sotaren och meddela att du tar eldstaden i bruk igen.
Generellt sett så är det så. All förbränning av organiskt material kan ge upphov till sådana avsättningar i skorstenen att en sotbrand kan inträffa. Detta beror på anläggningens skötsel och underhåll, hur eldningen sker och på hur rökkanalerna ser ut.
Ja, i lagen om skydd mot olyckor finns en särskild paragraf som reglerar sotarens rätt till tillträde till samtliga eldstäder i kommunen. Du har också som fastighetsägare skyldighet att se till att sotningen är utförd i rätt tid och innan du använder en eldstad måste du vara förvissad om att den inte är belagd med eldningsförbud.
Det pris som är satt i sotningstaxan förutsätter att sotaren tar husen i tur och ordning, för att sotningen skall ske på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Om sotaren måste bryta detta schema så innebär det en extra kostnad som påföres fastighetsägaren. Det innebär också ett ökat administrativt arbete med att skriva om arbetslistor, samt inte minst, arbete med att hitta ett annat arbete åt sotaren för att fylla igen den lucka som blir i arbetsplaneringen för den dag sotaren var planerad att komma till dig.
Ja, allting är möjligt. Om den aviserade dagen eller tiden inte passar och du/ni väljer annan dag eller tid kan det innebära att sotaren åker särskilt ut till er fastighet och sotar vilket naturligtvis medför merkostnader och det är dom som faktureras. I sådana fall tar man betalt för den arbetstid och körsträcka det tar för att köra ut, utföra arbetet och köra tillbaka igen. Då får man sådeles sotat efter sotningstaxan högre pris, d v s då får fastighetsägaren betala den faktiska kostanden. Det man bl a betalar för är: resa t o r till fastigheten, tiden det tar att sota eldstäder, km-ersättning samt restid.
Det går bra, lägg en nyckel någonstans eller ge den till någon granne, sedan meddelar du sotarexpeditionen var nyckeln finns. Det bör också vara framkomligt till eldstaden och det kan vara bra att lägga tidningar/skydd där sotaren kommer att gå. Dessutom kan det vara bra att skydda möbler som står nära eldstaden, det blir ju trots allt alltid lite sot.
Lagen om skydd mot olyckor har medfört en del förändringar inom sotningsväsendet. Eftersom ca 25% av bostadsbränderna orsakas av fel och brister i eldningsanläggningar ansåg riksdagens ledamöter att det dittillsvarande systemet med brandskyddskontroll inte givit tillräckligt resultat. Man beslutade då att en separat brandskyddskontroll av hela eldningsanläggningen, från pannrumsdörren till skorstenskronan skulle genomföras och hållas separerad från den regelbundna rengöringen ur brandskyddssynpunkt. Det innebär att det numera skall genomföras dels en brandskyddskontroll och dels en rengöring av eldningsanläggningen separerat från varandra.
Nej det kan de inte. Det är ett kommunalt ansvar att se till att brandskyddskontrollen utförs i kommunen, i egen regi eller på entreprenad, och det får inte en fastighetsägare utföra på egen hand. Kommunen bestämmer alltså vem som ska göra det åt dig.
Grundavgiften är den startkostnad som tas ut från varje fastighetsägare oberoende av vad som görs i huset. Den är avsedd att täcka dels det administrativa arbete som utförs inne på expeditionen dels ett medelvärde av den tid det tar för sotaren att förflytta sig mellan arbetsplatserna under dagen.
Det är alltid fastighetsägaren som är ansvarig för brandskyddet i sin fastighet (LSO 2 kap 2) om nyttjanderättsinnehavaren (restaurangen) inte betalar rengöringen eller på annat sätt inte fullgör sina skyldigheter, vänder vi oss till fastighetsägaren. Detta är avgjort i en dom i Sollentuna Tingsrätt 1995, som fastställdes i Svea Hovrätt 1996.
Nej. Enligt lagen får kommunen endast tillåta att en fastighetsägare sotar sin egen anläggning om det kan ske på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt.
Ja, lagen säger att fastighetsägaren kan få tillåtelse att låta annan utföra sotningen ansökan görs via Nerikes Brandkår se www.nerikesbrandkar.se
Primärt är det räddningstjänsten som ska fatta dessa beslut. Ärendet handläggs av räddningschefen.
Ja, man kan överklaga till Länsstyrelsen senast tre veckor efter erhållet beslut.
Nej, kommunen får endast ta betalt för sotning och brandskyddskontroll. Att pröva en ansökan om medgivande att få sota själv är att betrakta som handläggning av ett myndighetsärende och för detta får kommunen inte ta betalt.
Fastighetsägaren ska dokumentera när sotning har skett. Denna dokumentation kan sedan kontrolleras i samband med brandskyddskontrollen eller vid annan tillsyn från kommunens sida.
